. . . .

Riktlinjer för arbetet med unga ledare

LEDARGUIDE

     HANDBOK

PEDAGOGISK PLATTFORM

          MANUAL

Förord

Jag var 16 år och nykonfirmerad. Varje onsdag gick jag till församlingshemmet i Limhamn med mina kompisar. Alla var där. Bibelstudium och samtal med prästen innan det blev Coca Cola, lekar och prat. En kväll frågade vår ledare om några av oss ville vara med i sommarkyrkan under ett par veckor. Vi skulle leda barngrupper. Jag hade aldrig gjort det förr, tvekade lite, men tänkte att om Mats trodde att jag skulle klara det, så skulle det nog gå. Det var på lite darrande ben, och samtidigt stolta, som vi åkte iväg för tre veckor. Mats var med hela tiden och stöttade oss. Den sommaren har betytt allt för min fortsättning i kyrkan. Någon trodde på att jag skulle klara uppdraget. Och jag gjorde det, på mitt sätt. Jag fick växa i tro och jag fick växa i ledaruppdraget.

 

Många församlingar gör det som Mats i Limhamns församling gjorde en gång. Knackar någon på axeln och säger: skulle du vilja, jag tror att du kan, vi behöver dig. Många församlingar har ledarutbildningar som formar ansvariga medlemmar. Nu tar vi ett gemensamt grepp för att goda idéer ska kunna flöda mellan församlingar och att ledare i våra församlingar ska kunna möta varandra, utbyta erfarenheter och inte minst växa i tro.

 

Våra unga ledare får möjlighet att känna att de ingår i ett större sammanhang än den egna församlingen. Kanske kan det leda till ett engagemang i Stockholm stift, i Svenska kyrkan, i den världsvida kyrkan. Möjligheterna är oändliga och tron på Livets Gud får växa.

Eva Brunne

biskop

Gå till kapitlet...

INLEDNING

Det här är en skrift för dig som utbildar och handleder unga ledare. I de flesta församlingar i Stockholms stift finns det någon form av utbildning för unga ledare. Vår erfarenhet är att utbildningarna håller en hög kvalitet, däremot kan det se väldigt olika ut i innehåll, upplägg och omfattning. Vi som har varit med och författat denna skrift tror att det finns mycket att vinna på om alla utbildningar utgår ifrån en gemensam grund.

 

Vi har försökt sammanfatta vad en ung ledare bör ha med sig efter genomgången ledarutbildning i någon av Stockholms stifts församlingar. Tanken är inte att ta bort lokala profileringar, uttryck eller påbyggnader, snarare att skapa en gemensam plattform där en utbildad ledare från till exempel Farsta utan större svårigheter ska kunna gå in i arbetet i Sollentuna.

 

Genom samtal med unga ledare och anställda i flera församlingar har vi tagit fram ett förslag på vad grunden i en ledarutbildning bör innehålla. Utöver detta vill vi erbjuda såväl fördjupning som möjlighet att utveckla specialkompetens.

 

Vi tänker oss utbildningen i tre steg där grunden alltid sker i församlingen, men där fördjupning och specialkompetens kommer att erbjudas regionalt genom samarbete mellan Stockholms stiftskansli, Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift och Sensus Stockholm-Gotland, hädanefter benämnda som stiftet, SKUSS och Sensus. Alla tre stegen är uppdelade i tre teman, att växa som person och människa, att växa som ledare samt att växa i tro. Bilden visar hur dessa tre stegen hänger ihop.

Stegen

 

Gå till kapitlet...

MÅL OCH INRIKTNING

Övergripande inriktningsmål

• Att erbjuda en gemensam grund för Stockholm stifts församlingars

ledarutbildningar.

• Att ha en struktur för fördjupning, profilering och ökat inflytande för den unga ledaren.

• Att satsningen blir något som främjar församlingsöverskridande

verksamhet.

• Att ledarutbildningen är relevant för ledaren som utbildas.

• Att ledarutbildningen leder till att den som utbildas växer som person, ledare och kristen.

 

 

Målgrupp

Det här är en skrift för dig som utbildar och handleder unga ledare.

Syfte

• Att skapa en gemensam grund för ledarutbildning i Stockholms stift.

• Att erbjuda en utvecklad fortbildning och fördjupning samt ge möjligheten att träffa ledare från andra församlingar och dela erfarenheter.

 

 

Uppdrag

Det är vanligt att unga ledare tas i anspråk som medarbetare i församlingens konfirmandarbete eller andra församlingsverksamheter som riktar sig till barn och unga. Många gånger fungerar unga ledare som relationell länk mellan barn/unga och vuxenvärlden. Dock behöver unga ledares uppdrag inte begränsas till att enbart gälla barn- och ungdomsarbete, utan det finns 8

 

 

 

gott om andra möjligheter att "tänka-utanför-boxen" när det handlar om att ge uppdrag som tar unga ledare i anspråk.

Engangemang skapas och drivs ofta genom:

1. Självstyre – att jag som ledare har fått tillräckligt med förtroende, resurser och förutsättningar för att kunna genomföra en uppgift på egen hand eller efter eget huvud.

2. Utveckling – att jag som ledare får växa i kompetens. Att jag känner lusten att lära och stimuleras av att i egen takt få utvecklas. Här kan vi lära oss mycket från ungas idrottande och musicerande.

3. Mening – att jag som ledare får uppleva att den uppgift jag gör är meningsfull. Både meningsfull för andra människor, men även meningsfull för mig själv. En dubbelriktad upplevelse av meningsfullhet fungerar stärkande på engagemang.

 

 

 

 

Förslag på uppdrag lämpade för unga ledare:

• Konfirmandledare

• Ledare för söndagsskola

• Ledare i barngrupp

• Assistenter i barnkör

• Gudstjänstvärdar

• Funktionärer på större event

• Lägerkockar

• Guider i kyrkorummet

 

 

Ledarvård

Den ideella kraften är ovärderlig, dels som en faktisk resurs i församlingsarbetet men framför allt för individens möjlighet att växa i tro och ansvar. En återkommande diskussion brukar vara hur en kan och får visa sin uppskattning till ideella ledare. Även här är spännvidden lika stor som det finns församlingar och inget är mer rätt än något annat. Om ideella medarbetare får ekonomisk ersättning, upphör de att vara ideella och det rör sig i stället om en anställning. En församling kan naturligtvis betala omkostnad och utlägg för ideella medarbetare, men ersättning för utfört arbete kan inte betalas, då det räknas som lön.

 

Ideella medarbetare kan däremot uppmuntras och stimuleras på annat sätt. Enkla presenter som choklad, ledartröjor, biobiljetter och avslutningsmåltid är några exempel. Underskatta heller inte vikten av att en person blir sedd, bekräftad och får höra att hen gör ett bra jobb.

 

En stor del av ledarvård handlar om utbildning och utveckling. Att erbjuda ideella att få gå utbildningar som utvecklar dem i sitt ledaruppdrag är av största vikt. Studieresor är en bra uppmuntran och möjliga om de sker i utbildningssyfte. Resan behöver i så fall innehålla minst sex timmars program per dag, detta gäller såväl studieresor inom Sverige som utomlands.

Det är viktigt att församlingen har diskuterat och förankrat vilken typ av 9

 

 

 

uppskattning man väljer att ge sina ideella – ledare, kyrkvärdar med flera – så att ideella grupper inte ställs mot varandra. Alla ideella insatser är lika viktiga inom en församling.

Det ideella engagemanget varierar, vissa kan och har möjlighet att vara väldigt aktiva i längre perioder medan andra har möjlighet att bidra med punktinsatser. Därför är det bra att erbjuda flexibilitet i uppdragets upplägg. Läs gärna vidare i skriften Tillit, trygghet och ansvar från Ideellt forum.

 

 

Intyg

Efter genomgången utbildning är det vanligt att deltagaren får någon form av intyg eller bevis som bland annat beskriver innehåll och omfattning. Stiftet, SKUSS och Sensus har tagit fram ett intyg som gärna får användas av de församlingar som använder sig av denna plattform.

Tips, trix och metoder

Den här skriften beskriver generella tankegångar och övergripande teman för ledarutbildning. För mer specifika övningar, metoder, tips och trix hänvisar vi till ViDelar.nu som uppdateras löpande.

Gå till kapitlet...

GRUNDUTBILDNINGEN - Steg1

Steg1

Det börjar i relationerna. De allra flesta som vi pratat med svarar att de blivit engagerade för att någon en gång frågade, någon trodde på mig och var beredd att ge förtroende. I kontakten med barn och ungdomar kan betydelsen av ett relationellt tänk inte underskattas. Det ligger till grund för att en individ ska kunna känna trygghet och kunna växa både teoretiskt, kunskapsmässigt, själsligt och praktiskt.
För att skapa ett stabilt och/eller växande ledararbete krävs att vi kan adressera konfirmanderna. Vi måste som kyrka vara relevanta och kunna relatera till ungdomar och deras rådande kultur/kontext. Att bygga hållbara och förtroendefulla relationer kräver tillit, trovärdighet och uthållighet. En bra början är att tillsammans i arbetslaget se hur förutsättningarna för unga ledare ser ut i just er församling. Då har ni en bra utgångspunkt när ledarutbildningen ska utformas och planeras närmare i detalj. Förslag på frågor som kan användas som stöd är: Hur många engagerade ungdomar har ni? Vilka ledaruppdrag har ni idag? Vad finns för behov och vad efterfrågas? Hur kan vi bäst rusta unga blivande ledare för deras uppdrag? Finns det utvecklingsområden som vi bör arbeta med långsiktigt i församlingens ideella uppdrag? Vilka som involveras/engageras i uppgifter i kyrkan signalerar också vilka som kan representera kyrkan. Därför är det viktigt att medvetet inkludera många olika sorters personer när unga ledare rekryteras, så att även ledaruppdraget signalerar mångfald. Detta gäller såklart även de som håller i ledarutbildningen. Precis som i ett konfirmandarbetslag är det bra att även här vara flera och att det finns teologisk, diakonal, pedagogisk och musikalisk kompetens i arbetsgruppen. Under steg 1 i ledarutbildningen ges grundläggande kunskaper inom varje område. Att växa som människa, ledare och kristen är en pågående process. När vi utbildas till ledare och växer som ledare är det en förutsättning att teori får varvas med praktik.

Att växa som person och människa  

Ett mönster som går igen i Bibeln är att kallelsen ofta kommer före kunnandet. Flera bibelgestalter är inte särskilt fullfjädrade från början, utan växer med tiden in i sin uppgift. Till exempel Mose, 2 Mosebok 4:1–17, Jesaja, Jesaja 6:1–8, lärjungarna till Jesus Lukas evangelium 5:1–11, Johannes evangelium 1:43–46. Detta mönster handlar om nådens pedagogik; att du som individ är efterfrågad innan du kan bevisa något. Sedan kan det ta både tid och kraft innan en individ är mogen för olika typer av ansvar och uppgifter. En del av ledaruppdraget handlar om att växa som människa och utvecklas som individ i relation till andra.

Att utvecklas som människa bör innehålla följande teman:

Självkännedom

Skillnaden mellan självförtroende och självkänsla, samt privat och personligt.
Ansvar i teori och praktik

Grundläggande kunskap om varje moment i processen före, under och efter en aktivitet; förberedelse–genomförande–utvärdering. Här är det bra om ledarutbildningen innehåller tillfällen för de unga ledarna att få tillämpa processen och få praktisk erfarenhet.
Den egna rollen i gruppen

Gruppsykologi är en viktig del under steg 1, där de unga ledarna ges möjlighet att reflektera över vem de är/ blir i en grupp. Det är även viktigt att deltagaren får öva sig på att betrakta och förstå sin egen roll ur ett utifrån-perspektiv.

Reflektionsfrågor att väva in i ledarutbildningen:
Vem är jag?
Varför vill jag bli ledare?
Vad är mitt bidrag eller min superkraft?

Att växa som kristen

Ofta bottnar den unga ledarens motiv för ledaruppdraget i en positiv erfarenhet från den egna konfirmationstiden. Eftersom ledarskapet utövas i en kyrka är det naturligt att fördjupade kunskaper i kristen tro är ett inslag i utbildningen av unga ledare. Många gånger fungerar ledarutbildningen som en fortsättningskurs på konfirmationen, där det finns tid att fördjupa sin tro ytterligare. Studier visar att ju längre unga engagerar sig som ledare i kyrkan, desto tydligare upplever de en fördjupning av kristen tro (En erfarenhet för livet, Grahn/Eek/Frisell).

Att växa och fördjupa sin kristna tro bör innehålla följande teman:

Kopplingen mellan ledaruppdraget och kristen tro
Varför bedrivs den aktuella verksamheten i kyrkan? Hur hänger verksamheten ihop med kyrkans värdegrund? Om ledaruppdraget till exempel äger rum i ett konfirmandsammanhang, behöver enkla kunskaper om konfirmationens teologi beröras.
Andaktsmetodik
Beröra frågor om andaktens mening och metod; Vad är en andakt? Varför ska vi ha andakt? Hur förbereder och genomför man en andakt?
Kristen verktygslåda
Fördjupade kunskaper kring kyrkans verktygslåda, det vill säga Bibel, psalmbok, dop, nattvard med mera.
Tala tro (eller dela tro)
Det är viktigt att i grundutbildningen både få tid för samtal kring egen personlig tro och kyrkans gemensamma tro, samt låta de unga blivande ledarna reflektera kring vad tro handlar om.
Reflektionsfrågor att väva in i ledarutbildningen:
Hur upplevde jag min konfirmation?
Det här är mitt, mina favoritbibelord? Därför att...
Det här är min favoritpsalm/er? Därför att...

Lokal profilering/extra/församlingsspecifikt   

Den här skriften är ett försök till att hitta en gemensam grund, för vad en ledarutbildning på församlingsnivå bör innehålla. Med den gemensamma standarden som grund är det sedan varje församlings behov och förutsättningar som styr vidare inriktning och fokus. Utgå från er barn-, ungdoms- och församlingsverksamhets styrkor och vad ni behöver rusta era
14
ungdomsledare med för att de ska få de bästa förutsättningarna att växa i församlingen. Hur ser behoven ut i er församling? Det finns en mängd exempel på vad lokal profilering kan innehålla.
 
Nedan följer några punkter som kan tas med i planeringen.
• En församling som har en väl fungerande lokalavdelning i Svenska  Kyrkans Unga bör naturligtvis inkludera lokalavdelningen i sin ledarutbildning på något sätt.
• För församlingar som är mycket på läger finns det stora vinster i att  redan på tidigt stadium utbilda ledare i hjärt-lung-räddning (HLR) eller  defibrillator-hjärt-lung-räddning (D-HLR) samt involvera unga ledare i sitt risk- och sårbarhetsarbete.
• I varje församling finns förutom anställda och ideella också de som är förtroendevalda. Att vara förtroendevald har ofta en koppling till ett  politiskt engagemang. (Det finns dock nomineringsgrupper som är partipolitiskt obundna). I de sammanhang det är möjligt att involvera förtroendevalda i sin ledarutbildning så kan det finnas stora poänger i det. Exempelvis att leda ett pass kring hur församlingen styrs. Vad är demokrati och hur fungerar den hos oss? Hur blir man kyrkvärd/gudstjänstvärd, samt hur man kan engagera sig politiskt i församling?
• Friluftsliv är en metod som många församlingar använder sig av på ett  eller annat sätt. Att använda naturen som lokal kräver en del förkunskaper. Att utbilda unga ledare i grundläggande friluftskunskap passar några församlingar.
• Religionsdialog och interreligiöst arbete.
• Diakonalt perspektiv.
• Konfirmander i behov av särskilt stöd.

Ledarutbildningsupplägg

Hur en församling väljer att lägga upp sin ledarutbildning påverkas naturligtvis av många faktorer. Vilka resurser som finns? Antalet deltagare? Vilken profilering församlingen har för att nämna några På motstående sida följer några exempel på upplägg från ett antal församlingar. Observera att detta är övergripande skisser, för att läsa mer och ta del av de konkreta lektionsupplägg, övningar och metoder, följ QR-länkarna till ViDelar.nu. Det går också att lägga in din församlings upplägg på den platsen så att fler får ta del av ert upplägg.

Gå till kapitlet...

Fördjupning - Del2

SPECIALKOMPETENS - Steg3

Steg3

Detta steg omfattar en mängd olika nischade utbildningsmöjligheter som erbjuds på stiftsnivå. En bärande drivkraft i både motivation och engagemang hos människor är viljan att få utvecklas. Unga ledare som haft ett långvarigt engagemang, brukar inte sällan efterfråga nya fokus- eller ansvarsområden för att upprätthålla sitt engagemang. Utbildningarna som erbjuds inom steg 3 vänder sig därför till ledare som vill ta ett steg vidare i sin utveckling och sitt engagemang och kanske fördjupa sig inom ett särskilt område.

Gå till kapitlet...

Om skriften

Skriften Riktlinjer för arbetet med unga ledare, är ett samarbete mellan Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift, Svenska kyrkan i Stockholms stift och Sensus Stockholm-Gotland
Projektledare: Stefan Elmer, verksamhetsutvecklare Sensus Stockholm-Gotland
Projektgrupp: Josefine Allenberg, konsulent, Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift Stefan Elmer, verksamhetsutvecklare Sensus Stockholm-Gotland Elin Hyldéen Gärtner, stiftsadjunkt, Svenska kyrkan i Stockholm stift Rikard Olofsson, stiftsadjunkt, Svenska kyrkan i Stockholms stift Anders Rune, stiftsadjunkt, Svenska kyrkan i Stockholms stift Maria Stenbom, projektledare, Sensus Stockholm - Gotland Sofia Söderborg, konsulent, Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift
Illustrationer: Rikard Olofsson
Tryck: INEKO, Stockholm 2017

Gå till kapitlet...

Varför engagerar sig unga i kyrkans verksamhet?
Vilka drivkrafter finns att engagera sig som ideell?

Enkelt uttryckt; det finns lika många anledningar som det finns ideella, men det vanligaste svaret är att man fick frågan. Det var någon som såg personen och tyckte att hen skulle passa som exempelvis konfirmandledare. Det kan även vara att personen varit nyfiken, hade ett fantastiskt konfirmandläger eller har sin kompis i någon församlingsverksamhet. Andra anledningar kan vara gemenskapen, att man vill undersöka och fördjupa sin kristna tro. Det här är en skrift för dig som utbildar och handleder unga ledare.