Navigation

Steg1

Det börjar i relationerna. De allra flesta som vi pratat med svarar att de blivit engagerade för att någon en gång frågade, någon trodde på mig och var beredd att ge förtroende. I kontakten med barn och ungdomar kan betydelsen av ett relationellt tänk inte underskattas. Det ligger till grund för att en individ ska kunna känna trygghet och kunna växa både teoretiskt, kunskapsmässigt, själsligt och praktiskt.
För att skapa ett stabilt och/eller växande ledararbete krävs att vi kan adressera konfirmanderna. Vi måste som kyrka vara relevanta och kunna relatera till ungdomar och deras rådande kultur/kontext. Att bygga hållbara och förtroendefulla relationer kräver tillit, trovärdighet och uthållighet. En bra början är att tillsammans i arbetslaget se hur förutsättningarna för unga ledare ser ut i just er församling. Då har ni en bra utgångspunkt när ledarutbildningen ska utformas och planeras närmare i detalj. Förslag på frågor som kan användas som stöd är: Hur många engagerade ungdomar har ni? Vilka ledaruppdrag har ni idag? Vad finns för behov och vad efterfrågas? Hur kan vi bäst rusta unga blivande ledare för deras uppdrag? Finns det utvecklingsområden som vi bör arbeta med långsiktigt i församlingens ideella uppdrag? Vilka som involveras/engageras i uppgifter i kyrkan signalerar också vilka som kan representera kyrkan. Därför är det viktigt att medvetet inkludera många olika sorters personer när unga ledare rekryteras, så att även ledaruppdraget signalerar mångfald. Detta gäller såklart även de som håller i ledarutbildningen. Precis som i ett konfirmandarbetslag är det bra att även här vara flera och att det finns teologisk, diakonal, pedagogisk och musikalisk kompetens i arbetsgruppen. Under steg 1 i ledarutbildningen ges grundläggande kunskaper inom varje område. Att växa som människa, ledare och kristen är en pågående process. När vi utbildas till ledare och växer som ledare är det en förutsättning att teori får varvas med praktik.

Att växa som person och människa  

Ett mönster som går igen i Bibeln är att kallelsen ofta kommer före kunnandet. Flera bibelgestalter är inte särskilt fullfjädrade från början, utan växer med tiden in i sin uppgift. Till exempel Mose, 2 Mosebok 4:1–17, Jesaja, Jesaja 6:1–8, lärjungarna till Jesus Lukas evangelium 5:1–11, Johannes evangelium 1:43–46. Detta mönster handlar om nådens pedagogik; att du som individ är efterfrågad innan du kan bevisa något. Sedan kan det ta både tid och kraft innan en individ är mogen för olika typer av ansvar och uppgifter. En del av ledaruppdraget handlar om att växa som människa och utvecklas som individ i relation till andra.

Att utvecklas som människa bör innehålla följande teman:

Självkännedom

Skillnaden mellan självförtroende och självkänsla, samt privat och personligt.
Ansvar i teori och praktik

Grundläggande kunskap om varje moment i processen före, under och efter en aktivitet; förberedelse–genomförande–utvärdering. Här är det bra om ledarutbildningen innehåller tillfällen för de unga ledarna att få tillämpa processen och få praktisk erfarenhet.
Den egna rollen i gruppen

Gruppsykologi är en viktig del under steg 1, där de unga ledarna ges möjlighet att reflektera över vem de är/ blir i en grupp. Det är även viktigt att deltagaren får öva sig på att betrakta och förstå sin egen roll ur ett utifrån-perspektiv.

Reflektionsfrågor att väva in i ledarutbildningen:
Vem är jag?
Varför vill jag bli ledare?
Vad är mitt bidrag eller min superkraft?

Att växa som kristen

Ofta bottnar den unga ledarens motiv för ledaruppdraget i en positiv erfarenhet från den egna konfirmationstiden. Eftersom ledarskapet utövas i en kyrka är det naturligt att fördjupade kunskaper i kristen tro är ett inslag i utbildningen av unga ledare. Många gånger fungerar ledarutbildningen som en fortsättningskurs på konfirmationen, där det finns tid att fördjupa sin tro ytterligare. Studier visar att ju längre unga engagerar sig som ledare i kyrkan, desto tydligare upplever de en fördjupning av kristen tro (En erfarenhet för livet, Grahn/Eek/Frisell).

Att växa och fördjupa sin kristna tro bör innehålla följande teman:

Kopplingen mellan ledaruppdraget och kristen tro
Varför bedrivs den aktuella verksamheten i kyrkan? Hur hänger verksamheten ihop med kyrkans värdegrund? Om ledaruppdraget till exempel äger rum i ett konfirmandsammanhang, behöver enkla kunskaper om konfirmationens teologi beröras.
Andaktsmetodik
Beröra frågor om andaktens mening och metod; Vad är en andakt? Varför ska vi ha andakt? Hur förbereder och genomför man en andakt?
Kristen verktygslåda
Fördjupade kunskaper kring kyrkans verktygslåda, det vill säga Bibel, psalmbok, dop, nattvard med mera.
Tala tro (eller dela tro)
Det är viktigt att i grundutbildningen både få tid för samtal kring egen personlig tro och kyrkans gemensamma tro, samt låta de unga blivande ledarna reflektera kring vad tro handlar om.
Reflektionsfrågor att väva in i ledarutbildningen:
Hur upplevde jag min konfirmation?
Det här är mitt, mina favoritbibelord? Därför att...
Det här är min favoritpsalm/er? Därför att...

Lokal profilering/extra/församlingsspecifikt   

Den här skriften är ett försök till att hitta en gemensam grund, för vad en ledarutbildning på församlingsnivå bör innehålla. Med den gemensamma standarden som grund är det sedan varje församlings behov och förutsättningar som styr vidare inriktning och fokus. Utgå från er barn-, ungdoms- och församlingsverksamhets styrkor och vad ni behöver rusta era
14
ungdomsledare med för att de ska få de bästa förutsättningarna att växa i församlingen. Hur ser behoven ut i er församling? Det finns en mängd exempel på vad lokal profilering kan innehålla.
 
Nedan följer några punkter som kan tas med i planeringen.
• En församling som har en väl fungerande lokalavdelning i Svenska  Kyrkans Unga bör naturligtvis inkludera lokalavdelningen i sin ledarutbildning på något sätt.
• För församlingar som är mycket på läger finns det stora vinster i att  redan på tidigt stadium utbilda ledare i hjärt-lung-räddning (HLR) eller  defibrillator-hjärt-lung-räddning (D-HLR) samt involvera unga ledare i sitt risk- och sårbarhetsarbete.
• I varje församling finns förutom anställda och ideella också de som är förtroendevalda. Att vara förtroendevald har ofta en koppling till ett  politiskt engagemang. (Det finns dock nomineringsgrupper som är partipolitiskt obundna). I de sammanhang det är möjligt att involvera förtroendevalda i sin ledarutbildning så kan det finnas stora poänger i det. Exempelvis att leda ett pass kring hur församlingen styrs. Vad är demokrati och hur fungerar den hos oss? Hur blir man kyrkvärd/gudstjänstvärd, samt hur man kan engagera sig politiskt i församling?
• Friluftsliv är en metod som många församlingar använder sig av på ett  eller annat sätt. Att använda naturen som lokal kräver en del förkunskaper. Att utbilda unga ledare i grundläggande friluftskunskap passar några församlingar.
• Religionsdialog och interreligiöst arbete.
• Diakonalt perspektiv.
• Konfirmander i behov av särskilt stöd.

Ledarutbildningsupplägg

Hur en församling väljer att lägga upp sin ledarutbildning påverkas naturligtvis av många faktorer. Vilka resurser som finns? Antalet deltagare? Vilken profilering församlingen har för att nämna några På motstående sida följer några exempel på upplägg från ett antal församlingar. Observera att detta är övergripande skisser, för att läsa mer och ta del av de konkreta lektionsupplägg, övningar och metoder, följ QR-länkarna till ViDelar.nu. Det går också att lägga in din församlings upplägg på den platsen så att fler får ta del av ert upplägg.